Syftet med det kommunala utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla likvärdig service oberoende av kommuninvånarna inkomster eller andra strukturella förhållande.

Just opåverkbara strukturella förhållanden nämner Kurt Hårsmar i sitt brev till finansdepartementet.

– Det innebär till exempel att varje hemtjänsttimma kostar mer i Herrljunga kommun än i till exempel en storstadskommun eftersom resorna blir längre.

Det är dock barnomsorgen som han anser vara den viktigaste frågan. Gällande den har ingen uppdatering på kommunens ersättning från utjämningssystemet gjorts på över tio år. För tio år sedan fanns det betydligt färre platser än vad det gör idag.

– Vi har bara de senaste åren ökat med ungefär en ny avdelning varje år, men ersättningen från utjämningssystemet beräknas fortfarande på samma sätt. I större kommuner och städer har man sedan lång tid tillbaka haft en hög utnyttjandegrad på barnomsorg och dessa kommuner överkompenseras därmed i dag.

Förslaget från utjämningskommittén rättar till den snedvridning som blivit följden av de ändrade förhållanden som nu bl.a. råder inom barnomsorgen. Att regeringen inte verkar agera har framkallat ett allmänt upprop bland Sveriges kommuner. Hittills har ett 80-tal kommuner gjort gemensam sak och alltså skrivit till finansdepartementet.

– Vi har hela tiden hoppats på att de reglerna skulle träda i kraft 1 januari 2013, men som det ser ut nu finns inte utredningsförslaget på regeringens propositionslista. Det är det vi vill påverka. Om det ska kunna bli förändring till nästa år måste de lägga en proposition under våren. För första gången i historien är alla partier eniga i sak, så det vore konstigt om regeringen inte agerar.

Före Herrljunga kommuns del skulle nya regler innebära ett tillskott på omkring åtta miljoner kronor per år.