Förlossning är starkt förknippad med smärta och många kvinnor upplever en stark oro inför den. Ibland blir rädslan så stark att den hindrar kvinnor från att delta i förlossningsarbetet fullt ut. Ny forskning vid Örebro universitet visar att negativa tankar kring förlossningssmärta är kopplade till ökad upplevd smärta och det tar längre tid att återhämta sig efteråt.
Ida Flink som skrivit en avhandling i psykologi vid Örebro universitet forskar om vilken betydelse oro och negativa tankar, så kallade katastroftankar, har för människor som upplever smärta. Hon har undersökt hur katastroftankar påverkar såväl förlossningssmärta som långvarig smärta i rygg och nacke.
– Katastroftankar är en form av repetitivt tänkande. Tidigare forskning har fokuserat på tankarna innehåll och behandlingarna har handlat om att ifrågasätta och förändra innehållet, säger Ida Flink. Men ett annat sätt att se det är att innehållet av tankarna inte är så viktiga utan vilken funktion de får. Det leder till att människor ältar sin rädsla och hindrar dem från att hitta en lösning till sina problem.
Katastroftankarna förvärrar problemen och ger en ökad upplevelse av smärta. De får människor att undvika allt som är förknippat med rädsla. Människor som lever med långvarig smärta i rygg och nacke och som har katastroftankar kan hamna i en vana att undvika jobb, sociala sammanhang och alla rörelser förknippade med smärta. Förlossningen går inte att undvika även om kvinnor med extrem förlossningsrädsla kan välja att bli förlösta med kejsarsnitt.
– Förlossningen är speciell. Det är en smärta man vet ska komma, men som samtidigt är kortvarig och får ett positivt slut. Men de negativa tankarna gör det svårare att hantera smärtan och att återhämta sig efteråt, säger Ida Flink.
När det gäller långvariga ryggbesvär och förlossningssmärta där smärtan oftast inte är ett tecken på fysisk skada, kan inte den medicinska vården hjälpa till särskilt mycket, anser Ida Flink. D
å måste man hitta andra vägar att lindra smärtan. I nuläget saknas effektiva behandlingsstrategier som riktas direkt mot katastroftankarna.
Att se katastroftanker som en form av undvikande och fokusera på funktonen öppnar nya möjligheter för effektiva behandlingar, enligt Ida Flink. En utvecklad förebyggande vård för att kunna hjälpa kvinnor med katastroftankar kring förlossningssmärta skulle öka deras chanser till en positiv upplevelse av förlossningen.
– Även patienter med smärta i rygg och nacke behöver hjälp att hantera sina negativa tankar, säger Ida Flink. Genom att förbättra dagens kognitiva beteendeterapi, KBT, skulle vi kunna hjälpa patienter med katastroftankar. KBT-behandlingar kan utveckla förmågan till konstruktiv problemlösning istället för att personen fastnar i ett passivt ältande kring problemen.
Källa: Örebro universitet


Kommentarer
(0)