Där Jesper Jönsson bor, finns det ännu inga vargar. Men de uppehåller sig inte långt därifrån och till våren med nya valpkullar räknar han med att de kommer att dyka upp. Därför började han läsa på och startade sajten Vargfakta för omkring ett halvår sedan. För att kunna diskutera seriöst behövs det saklig information, anser han. Och det får man inte från statligt håll.

 Svenska staten genom Naturvårdsverket hävdar att Sverige behöver varg för en rik biologisk mångfald. Det håller inte Jesper Jönsson med om. Han anser att den biologiska mångfalden snarare minskat sedan vargens återkomst för omkring 30 år sedan.

– Det där är en akademisk idé som grundar sig i studier gjorda i Yellowstones nationalpark. Nationalparken är ungefär lika stor som Örebro län men några egentliga bofasta finns där inte. Det man främst lutar sig mot är att man såg att när antalet betesdjur reducerades så ökade växtligheten vilket medförde ökad förekomst av till exempel humlor och bin som i sin tur blev mat och så vidare. I Sverige har vi inte samma typ av betesdjur i grupper om 150 till 200 djur. Här ser vi på sin höjd femton tjugo kronhjortar som går tillsammans och betar och de orsakar inte sådant slitage så att det är jämförbart. Vi har haft vargar i 30 år nu och den biologiska mångfalden har inte ökat. I vargområden finns det omkring sju procent färre små predatorer eftersom vargen går hårt åt dem. Störst biologisk mångfald har vi i våra mulbetade landskap, det visar flera studier som gjorts. Den typen av ängs- och betesmark som har ett stort kultur- och naturvärde betas ofta av får som man har mer som ett fritidsintresse än som vinstdrivande verksamhet. Ska man behöva skydda de djuren mot vargen med liv och lem så fortsätter man inte, vilket innebär att dessa marken riskerar att växa igen eftersom de ofta inte är odlingsbara. Att vargen skulle öka den biologiska mångfalden är bara ett svepskäl. Man har inte gjort någon konsekvensanalysutredning av vad vargens närvaro egentligen innebär för den biologiska mångfalden.

Det finns ju förebyggande åtgärder man kan vidta. Till exempel stängsel som man får bidrag för. Hur fungerar det?

– I Sverige är rovdjursstängsel 110 centimeter höga med fem trådar. Enligt slovenska forskare bör det vara minst 160 centimeter högt och det bör finnas en boskapshund i hägnet för att det ska kunna betraktas som någorlunda säkert. Sverige är unikt med en stor viltstam, så vargen behöver inte sikta på tamdjur i första hand, men så småningom tar maten i skogen slut. En varg lägger sig inte ner och dör av svält.

Finns inget positivt med vargen? Turistvärdet till exempel?

– Det finns ingen som har kollat vad rovdjursturismen omsätter, så jag har själv gjort en artikel om detta som finns på sajten. Alla de företag som finns omsatte 2010 omkring två miljoner kronor jämför med i Finland där rovdjursturismen omsatte 60 miljoner kronor. Man ska ha i åtanke att det är två miljoner i omsättning, så det är inte mycket pengar som går tillbaka tillstaten jämfört med vad det kostar att förvalta vargstammen.

Vad kostar det?

– Enligt Statens utredningstjänst kostade förvaltningen av de fem stora rovdjuren omkring 200 miljoner kronor 2010, men man behöver nog lägga på dubbelt för att komma upp i rätt siffror. Ingen vet egentligen vad det kostar och det är väldigt svårt att få svar på sådana frågor om man vänder sig till exempelvis Naturvårdsverket. På Vargfakta fick vi efter flera påtryckningar en sammanställning över kostnaderna för skyddsjakten på Kynna – det landade på drygt 300 000 kronor.

Ska vi ha varg i Sverige?

– Vart ska de vara är min motfråga. Vi skulle kunna hantera en vargstam om det inte vore så känsligt att skjuta dem när de ställer till problem. Jag är inte emot vargen i sig, men i samma stund som den kommer in på min mark är jag maktlös. En skabbräv är jag tillåten att skjuta utan snack, men inte en varg. Man är fråntagen sin frihet och det gör folk ledsna. En räv sticker så fort den får se mig, men vargen är inte skygg eftersom de inte förknippar människan med besvär. När vi hade 100 vargar gick det ganska bra. I vår när valparna kommer blir det 500 vargar i Sverige. När man pratar om föryngringar så avses valpningstillfällen där det finns fyra överlevande valpar ur varje kull i oktober. I år kommer vi att ha cirka 38 föryngringar vilket betyder drygt 150 nya överlevande individer i oktober. Hade gemene man insett detta tror jag att de hade funderat lite mer. Basen ökar hela tiden. Om det blir sådant rabalder när man skjuter en varg, hur blir det då om man måste skjuta 200? Vargen tar enorma arealer i anspråk. Ett mindre revir är en kvadrat med en sida på 2,6 mil. En sådan kvadrat kan du inte placera ut utan att det finns människor i vägen. Vargen ska inte vara där människor är.

Ska människor vara rädd för vargen menar du?

– Det är den frågan som är svårast att besvara. En varg är inte så farligt om du kan hantera den på rätt sätt, det vill säga låta bli att lägga benen på ryggen och skrikande springa därifrån. Är det två eller tre vargar så kan det vara värre. I Sverige har det ännu inte hänt något, men det finns en liten risk att det gör det. Vill vi ha den risken? När jag får varg i min närhet kommer jag inte låta mina barn gå i skogen själva.

I vissa andra länder, till exempel Rumänien, finns det många fler vargar på en mycket mindre yta än Sveriges. Hur klarar de av det?

– I Sverige ha vi en exceptionellt avancerad inventering av vargarna. I Rumänien har man inte det. De siffror som nämns i sammanhanget är sannolikt inte relevanta.

Menar du att det finns färre vargar i Rumänien än vad man uppger?

– Ja, det vågar jag ta gift på. I Rumänien har man också en annan lönesättning än i Sverige. Där kan man ha herdar som vaktar fåren. Det går inte i Sverige.

Vad vill du se för åtgärder?

– Först och främst måste folk läsa på så att de vet vad de pratar om.  Sedan kan man börja med att titta på habitatdirektivet där det är meningen att portalparagraferna ska följa med i hela direktivet. Det har inte Naturvårdsverket gjort när det gäller att beakta de sociala och ekonomiska värdena som berörs vid en vargetablering.  

Varför upprör vargfrågan?

– Hela vargkulten är ett urbaniseringsfenomen. Ju längre från naturen folk kommer desto märkligare idéer får folk. Det här hade aldrig hänt för 50 år sedan när folk hade fler släktingar på landsbygden. Men det är viktigt att komma bort från känslorna och istället diskutera fakta.