Årets konstrunda i Herrljunga den 2-4 september blir den tionde i ordningen. Förra året besökte omkring 3 400 personer ett 40-tal konstnärer. Nytt för i år är att eleverna på tapetserarverkstaden visar upp sina alster.
Det ligger i tiden att återvända och det är en av anledningarna till att Ingalill Sigvardsson och Christina Eriksson valt att omskola sig till tapetserare på Tapetserarverkstaden i Herrljunga.
– Det är förstås också ett yrke där man kan få vara kreativ och där det ställs krav på att man kan hitta nya lösningar på problem som dyker upp, säger Christina Eriksson.
Enligt Lennart Andersson, tapetserare och lärare på utbildningen, har antalet tapetserare i Sverige stadigt sjunkit.
– Det är en åldersstigen yrkeskår. Det händer ganska ofta att tapetserare som vill gå i pension ringer hit för att höra om någon elev är intresserad av att köpa verksamheten.
Åttiofem procent av de som gått utbildningen fortsätter att arbeta inom yrket efteråt. Förr var det ett mansdominerat yrke, medan det nu är en övervägande del kvinnor som utbildar sig och arbetar inom yrket.
En tapetserare klär om allt från kuddar till bilsäten. Man lär sig också att arbeta i skinn och dra ny resår, de spiralliknande fjädrar som finns i äldre möbler.
– Det är ett tungt jobb, säger Ingalill Sigvardsson. Det kan vara en av orsakerna till att det främst var män inom yrket förr när resår var vanligare.
Det svåraste inom yrket är enligt Christina Markström variationen av möbler.
– Man får ju aldrig två likadana möbler så man måste ju hela tiden hitta nya lösningar, men det är ju en del av tjusningen också.
Tapetserare förväxlas ofta med målare som ju tapetserar väggar. Lennart Andersson har en egen tapetserarverkstad hemma och han berättar att det då och då händer att folk ringer hem till honom på helgerna när butikerna är stängda och undrar om han har något tapetklister att sälja.
– Det har faktiskt hänt en gång här att en kille passerade genom hela antagningsprocessen i tron om att han skulle lära sig tapetsera och måla, säger Lennart Andersson. Han undrade när han kom hit varför vi hade så många symaskiner här...
Läs mer om kostrundan på:
herrljungakonstrunda.nu
Info
Tapetseraryrket kom till Sverige i slutet av 1500-talet. Först under senare delen av 1600-talet fick yrket sitt genombrott, främst genom två franska tapetserare verksamma på slottet. 1778 instiftades tapetseraryrket i Stockholm och fram till att skråväsendet avskaffades 1846 var bara en handfull tapetserarmästare verksamma i Sverige.
Källa: Sveriges tapetserarmästare
Etymologiskt härstammar ordet tapetseri från den folkliga härledningen av tapisseri (fr. tapisserie , av tapis , matta, duk), en gemensam benämning på mattor, väggbonader, dukar, möbelklädnader och liknande.
Källa: Wikipedia
Kommentarer
(0)