Att installera bredband genom fiberkabel på landsbygden är så dyrt att inga kommersiella aktörer ger sig på det. En lösning för landsbygdsborna är att istället bilda föreningar och själva göra jobbet. I Herrljunga har kommunstyrelsen nyligen tagit ett principbeslut om att stödja landsbygdsbornas arbete för snabbare bredband.
De som är insatta i teknikens alla under menar att fiberkabel för bredband är en lika stor revolution som när elektriciteten drogs in i stugorna i början på 1900-talet. Fiberkabeln har hundratusentals gånger större kapacitet än koppartråden som används idag och förväntas klara de kommande 30-40 årens teknikförändringar i hemmen.
Enligt Kurt Hårsmar, kommunalråd och ordförande för kommunstyrelsen i Herrljunga, betraktar kommunen infrastrukturen som en viktig del för att få en levande landsbygd.
– Det är helt enkelt en överlevnadsfråga. Vi måste kunna erbjuda en infrastruktur som är anpassad för framtidens behov och det är en del av kommunens
ansvar att arbeta med detta.
Hittills har kommunen, genom företaget byNet, gjort en förstudie kring en bredbandsutbyggnad. Men enligt Kurt Hårsmar är det fortfarande mycket arbete som återstår innan man kan börja arbeta mer konkret.
– Det kommunen kan göra för att stödja landsbygdsborna är att bygga själva stamledningen som föreningarna kan koppla upp sig mot. Det finns bidrag att söka till detta hos Västra Götalandsregionen, men vi måste själva finansiera stamledningen med lika stort belopp som vi får i bidrag, så det är också en fråga om utrymme i budgeten.
Före kommunen ansöker om bidrag till stam
ledningen vill man dock få klart för sig hur intresset för fiberkabel ser ut på landsbygden i kommunen.
- Vi har ju ingen nytta av en stamledning Om det inte finns något intresse för att bilda föreningar.
Även föreningarna kan söka bidrag för installationen av fiberkabel. Detta görs hos Länsstyrelsen, vilken just nu har slut på pengar för ändamålet, enligt Kurt Hårsmar. Sannolikt blir de dock tilldelade mer pengar.
I kommunen finns det redan tre aktiva föreningar och Kurt Hårsmar uppmanar nu byalagen att undersöka intresset i hemtrakterna.
- Vi vill självfallet stödja föreningarna så mycket vi kan, men i dagsläget kan jag inte riktigt säga hur det samarbetet kommer att se ut. Men vill man ha hjälp med att få ut kartor och fastighetsbeteckningar så kommer vi att hjälpa till med det.
Kommentarer
(0)