Huvudkolumn

Publicerad 2011-09-27 11:37 Skriv ut Tipsa en vän
Slaktavfall från den danska och svenska konventionella slaktindustrin hamnar på ekologiska åkrar. FOTO: Jeanette Ekström

Slaktavfall från den danska och svenska konventionella slaktindustrin hamnar på ekologiska åkrar.

Slaktavfall från konventionell djurproduktion blir KRAV-gödning

KRAV är för många något som borgar för god djurhållning och sund mat. Kring matproduktionen finns ett omfattande regelverk där bland annat användningen av olika gödselmedel regleras.
Av djuretiska skäl är det till exempel inte tillåtet att använda gödsel från slaktkycklingar i så kallade intensiva uppfödningssystem. Däremot är det tillåtet att använda slaktavfallet från nämnda kycklingar i form av benmjöl.

Biofer är ett KRAV-certifierat gödningsmedel som tillverkas av köttbenmjöl från den danska grisindustrin, benmjöl från nöt, gris och kyckling i Sverige, restprodukter av jästtillverkning samt ekologiskt hönsgödsel. Dessa råvaror transporteras till Gyllebo Gödnings fabrik i Malmö där de pelleteras. Enligt Lars Hällbom, regelchef på KRAV, strävar man efter att de slaktrester man använder sig av ska komma från enbart ekologiskt uppfödda djur.

– Tyvärr är det fortfarande så små kvantiteter att slakterierna inte skiljer på ekologiskt uppfödda djur och konventionellt uppfödda djur.

På KRAV-gårdar strävar man efter ett kretslopp i matproduktionen. Det innebär enkelt uttryckt att gården ska kunna förse sina djur med foder som odlats på gården och djuren ska kunna förse marken med gödning. Det är dock många som enbart odlar och inte har egna djur, dessa måste tillföra näring till marken på annat vis. Till exempel genom Biofer.

– Vi vill få ett kretslopp mellan stad och landsbygd. Slaktavfall i form av köttbenmjöl och benmjöl är ett sådant exempel, säger Lars Hällbom. Vi arbetar hela tiden för att få fler KRAV-märkta djur.

Tillsammans med Danish Crown äger Scan det danska företaget Daka som levererar köttbenmjöl till Gyllebo Gödning. Daka äger i sin tur det svenska företaget Konvex som har två produktionsanläggningar i Sverige. Konvex äger tillsammans med Lantmännen Gyllebo Gödning som 2010 stod för 60 procent av den KRAV-märkta specialgödselmarknaden i Sverige. Att det skulle finnas ett särintresse hos två av KRAV:s medlemmar, Scan och Lantmännen, det tror inte Lars Hällbom.

– Våra medlemmar har ingen möjlighet att påverka regelsystemet mer än någon annan. Det är styrelsen som fattar beslut om hur regelverket ska se ut. Vi har en regelkommitté som är helt fristående och vi använder oss av ett remissförfarande som är offentligt. Min uppfattning är att det inte finns några särintressen hos dem i detta.

Enligt KRAV:s regler är det till exempel inte tillåtet att använda gödsel från slaktkycklingar och andra slaktfåglar i intensiva uppfödningssystem av djuretiska skäl. Men samma fåglar kan användas som gödning efter slakt och en energikrävande hygienisk process. Den ofta kritiserade danska grisindustrin levererar stora mängder köttbenmjöl som i slutändan hamnar som gödning på de ekologiska åkrarna i Sverige. Den ständigt ökande efterfrågan på ekologisk mat bidrar till att det ibland är svårt för KRAV-odlarna att få tag på KRAV-certifierade jordbruksprodukter. Till exempel utsäde. Då utfärdas vanligtvis dispens av Jordbruksverket. Så fungerar det inte med gödningsmedel. Därför är, enligt Lars Hällbom, det ekologiska jordbruket beroende av till exempel Biofer.

– Vi har följt regelverket när vi har certifierat Biofer. Finns det inte tillräckligt med ekologiska råvaror, så gör vi en sammanvägning av produktens nytta och etiska aspekter. Ibland är vi tvungna att arbeta pragmatiskt. Vissa produkter är inte perfekta. Vi arbetar hela tiden med att försöka påverka Jordbruksverket och EU.

Hur det kan vara möjligt att få använda slaktavfall från samma djur vars stallgödsel man inte får använda kan inte Lars Hällbom svara på.

– Det är en fråga som vi har diskuterat med Jordbruksverket länge. Jag skulle vilja använda både och.

Den första Bioferprodukten certifierades 1994 av KRAV:s eget certifieringsorgan Aranea Certifiering som sedan 2009 är uppköpt och heter Kiwa Aranea. Sedan dess har ytterligare flera produkter certifierats. Senast 2010 då Biofer hemoglobin KRAV-godkändes. Även det tillverkat av biprodukter från den konventionella slaktindustrin.

Har du förståelse för att man som KRAV-konsument kanske känner sig lurad?

– Vi försöker jobba för produkter vi kan stå för. Vissa produkter är inte perfekta, men vi jobbar kontinuerligt med det. Det kommer att bli en del förändringar i reglerna 2012, men jag kan ännu inte säga vilka förändringar det blir, säger Lars Hällbom.

"Djuromsorg och djuretik är hjärtefrågor för många konsumenter. Farhågorna för hänsynslös hantering och slakt gör allt fler tveksamma till att över huvud taget äta kött. Med KRAV-märket får engagerade konsumenter ett alternativ som visar respekt för djuren."
Citat från KRAV: s hemsida

Jeanette Ekström

Kommentarer

(0)

Skriv kommentar

Läs våra kommentarsvillkor

Tipsa en vän

Extrakolumn

Veckans Tidning

Besök vår redaktion

Välkommen att besöka oss på Storgatan 34 i Herrljunga.

Vi har öppet:
mån-tors 9-17
(lunch 13-14)
fre 9-14

Veckans fråga

  • Ska du grilla i veckan?

Filmpuff

UC Sigill