För drygt en vecka sedan hölls ett informationsmöte i Skölvene bygdegård kring planerna på att uppföra fem vindkraftverk mellan Vimle och Eriksberg. Till mötet var Bertil Persson inbjuden för att gå igenom den rapport han utarbetat med GiroVinds projektering som grund. Initiativtagare till mötet var en markägare som själv har skrivit på ett kontrakt med GiroVind om att låta uppföra ett vindkraftverk på sin mark samt en grupp boende i området som bildat nätverket God Livsmiljö Herrljunga.

– Det här har blivit en väldigt komplicerad situation, säger den markägare som själv har avtal med GiroVind.  Jag var från början positiv till vindkraft, men när man ser hur förtvivlade folk blir när de får vindkraftverk för nära sina bostäder, då blir det en annan sak. Jag känner ett ansvar för att rätta till det här och försöker dra mig ur, men det är inte så lätt att bryta ett juridiskt bindande kontrakt.

Bertil Persson, teknologie doktor och docent, arbetar ideellt för människor på landsbygden som vill hejda byggnation av vindkraftverk. Hans engagemang uppstod för tretton år sedan när han själv riskerade att få flera vindkraftverk i närheten av hans bostad. Den striden vann han, då det var fel i bullerberäkningarna i projekteringen och det är just bullerberäkningarna som det oftast blir fel på, enligt honom själv.

– Vad det gäller projekteringen i Herrljunga kommun är det stora felaktigheter i marknivåerna vilket innebär att när man beräknar bullernivån så blir det fel. Den verkliga bullernivån blir högre än vad som angivits i projekteringen och flera fastigheter kommer att drabbas av bullernivåer över de tillåtna.

Hur kan det bli så fel? På en fastighet skiljer det 25 meter på verklig nivå och angiven nivå, enligt dig?

– Det får du fråga GiroVind. Det kan vara den mänskliga faktorn. Själv använder jag mig av satellit när jag gör mina mätningar.

Enligt Bertil Persson har GiroVind angivit att flera fastigheter ligger lägre (m.ö.h.) än vad de egentligen gör samtidigt som man angivit kraftverkens höjd över havet till en lägre nivå än vad som stämmer med verkligheten. Detta påverkar också, enligt Bertil Persson, beräkningarna om hur många skuggtimmar det blir per år. Det vill säga sådana perioder då vingarna på kraftverket "klipper av" solstrålarna, något som kan upplevas irriterande för den som drabbas.

På GiroVind säger sig Jörgen Bjerknäs inte vara medveten om att det är fel i de angivna markhöjderna.

– Vi använder Lantmäteriets kartor, så det borde inte vara fel. Det kan möjligtvis skilja någon meter eller två, men vi ska självfallet titta igenom det så snart vi hinner.

En annan punkt i Bertil Perssons rapport tar upp att det mellan kraftverken bara är fyra gånger turbindiametern. Minsta avstånd måste, enligt Bertil Persson, vara fem gånger turbindiametern. Annars är det risk för så kallad interferens.

– Står kraftverken för nära varandra kan de helt enkelt påverka varandra och luften på olika vis vilket kan öka bullernivån.

Att verken är placerade så nära varandra förklarar Jörgen Bjerknäs så här:

– Hur nära varandra kraftverken kan stå är inte lagstadgat på något vis. Fem gånger turbindiametern är helt enkelt en tumregel. Det man tittar på är förutsättningarna för platsen. Blåser det mycket bör kraftverken stå med längre mellanrum än om det blåser lite.

Bertil Persson tar även upp i sin rapport att "För Sträteverken uppfylls inte heller nyare krav på 1 000 meter mellan vindkraftverken (...)". Men några sådana krav finns inte i Sverige i dag.

– Nej, det är förvisso inget krav, men det finns ny forskning som rekommenderar detta. Bland annat Bob Thorne i Australien som gjort en doktorsavhandling om hur det skulle kunna minska bullernivåerna.

De eventuella risker med vindkraftverk som diskuterades på mötet i Skölvene handlade bland annat om sömnsvårigheter som i längden kan leda till sjukdom samt risk för att bli träffad av till exempel isklumpar.

Känner du till något fall där någon har blivit träffad av en isklump från ett vindkraftverk?

– Nej, det gör jag inte. Men man brukar rekommendera att verken står tornhöjden plus turbindiametern gånger 1,5 från närmaste väg. Det gör det inte i det här fallet.

Sömnproblem orsakade av buller från vindkraftverken finns det, enligt Bertil Persson, viss forskning kring.

– Vi kan inte med säkerhet säga vad det leder till i förlängningen, men alla vet att sömnsvårigheter leder till sekundära sjukdomar så småningom. Gösta Blom på Karolinska institutet har forskat bland annat kring detta.

En modern luftvärmepump som går på full effekt har en bullernivå på 40 decibel. Lever de farlig som har sådana apparater i sina hem?

– En luftvärmepump har ett monotont buller på jämn nivå. Det går inte att jämföra med ett vindkraftverk som har ett svischande, bankande läte.

Att Bertil Persson hyser ett stort personligt engagemang i vindkraftens vara eller icke vara råder det ingen tvekan om. Personligen anser han att vindkraften, om man nu alls ska ha någon sådan, ska byggas till havs där den inte stör några människor.

– Det är dumheter att bygga vindkraft i skogen. Det blåser alldeles för lite. Det är inte ekonomiskt försvarbart.

Ekonomin i vindkraften är något Bertil Persson återkommer till flera gånger. Enligt honom får vindkraftsägaren 20 öre per producerad kWh. Något som vi elkonsumenter betala via vår elräkning i det så kallade elcertifikatet. Skulle bidragen försvinna skulle också lönsamheten försvinna. Örjan Hedblom arbetar på Svensk Vindkraftförening. Han förklarar bidragen till vindkraften så här:

– Vi har ett krav på oss från EU att bygga ut den förnyelsebara energiproduktionen så att den motsvarar 50 procent 2020. Till det finns det en pott pengar som finansieras genom elcertifikatet. Av den potten får vindkraften cirka femton procent.

Örjan Hedblom berättar vidare att ett vindkraftverk får certifikatpengar i femton år. Därefter upphör bidragen.

– Att investera i vindkraft är en mycket långsiktig investering. Man räknar med åtta till tio år innan det börjar betala sig om man har lånat 70 procent av kapitalet. Ett vindkraftverk har en beräknad livslängd på 20 år, men sannolikt kan de hålla i 25 år. Men det finns andra värde man bör ta med och det är ju att vi slipper släppa ut enorma mängder koldioxid.

Att vindkraften inte är positivt särbehandlad illustrerar Örjan hedblom med ett exempel på att även till exempel kärnkraften får bidrag via elkonsumenterna.

– Kärnkraftverken försäkras i dag av staten eftersom det inte finns några försäkringsbolag som åtar sig det. Det finns beräkningar på att kärnkraften i genomsnitt får 18 öre per producerad kWh i bidrag just på grund av det.

Huruvida det blir några vindkraftverk mellan Vimle och Eriksberg verkar vara långt från avgjort. Men att vindkraften engagerar råder det ingen tvekan om.

Fotnot

Markägaren som citeras i texten och GiroVind har nu kommit fram till en överenskommelse där kontraktet dem emellan upphävs. Projekteringen kommer göras om efter de nya förutsättningarna.