I Mats-Eric Nilsson nya bok Smakernas återkomst  väljer han att tala om vad vi kan äta med gott samvet istället för att tala om vad vi inte bör äta. han har koncentrerat sig på råvarorna och säger att det inte är recepten som är huvudsaken, utan istället kunskapen om årstidsbundna råvaror.

– Vi har tappat känslan för årstiderna och äter samma mat året runt, även om den inte smakar lika bra under hela året. Min nya bok visar hur man kan följa årstiderna i matlagningen och få mat som smakar bättre.

Att vi äter smaklösa tomater och vissen sparris anser Mats-Eric Nilsson är så enkelt som att vi lider av vanans makt.  Vi borde börja tänka efter när vi handlar, men ofta går vi på autopilot när vi står vid grönsaksdisken. Sallad, gurka, tomat...

– Märkligt nog accepterar vi mat som smakar lite. i ärlighetens namn - hur mycket smakar tomaterna i november? De skördas när de är gröna för att kunna transporteras sedan behandlas de för att mogna lagom tills de kommer till butiken. Det är inte så konstigt att det inte smakar något, säger Mats-Eric Nilsson.

Enligt Mats-Eric Nilsson är närproducerad mat oftast den bästa av den enkla orsaken att den inte behöver transporteras långväga.

– Det finns också mycket som talar för att de råvaror som smakar bäst också innehåller mest näring.

Närproducerade grönsaker innebär förstås också en miljövinst, något som Mats-Erik Nilsson betraktar som en positiv bieffekt.

– Min utgångspunkt i boken är smaken, även om jag gärna väljer ekologiskt. Men om jag ska välja mellan ekologiska råvaror som transporterats långt eller konventionellt närodlade, så blir det närodlat.

Trots att Hans-Eric Nilsson vill framhäva det lokalproducerade vill han på något vis inte stänga gränserna mot importerade råvaror.

– Det finns mycket att upptäcka, men självfallet så är många råvaror årstidsbundna även i andra delar av världen. Jag äter till exempel inte apelsiner på sommaren eftersom det inte är rätt säsong för apelsinerna och de smakar därefter då.

Att livsmedelsindustrin har utvecklats som den gjort, med mängder av konstgjorda tillsatser anser Mats-Eric Nilsson bero på att vi konsumenter låtit den göra det.

– De har fått en enda signal från oss konsumenter och det är att vi tittar på prislappen. Vi köper billig mat även om det knappt finns något äkta i den. Matproduktionen har blivit för anonym. Vi vet knappt varifrån den kommer längre. De som odlar och föder upp djur befinner sig väldigt långt från konsumenten.

För att motverka den känslan väljer livsmedelsföretagen att döpa sina livsmedel till "mammas" eller mormors" för att skapa känslan av äkthet. Men många är det som har fått nog.

– De småskaliga producenterna jobbar i medvind nu. Det har redan kommit ett antal böcker om mat där de lokala producenterna omnämns som "mathjältar". Och så är det. Det är ett hantverk som är värt all uppskattning.

Men om man tycker att maten smakar okej, alla tillsatser i maten är godkända och man gillar billig mat. Kan man inte bara fortsätta äta som vanligt då?

– Det är klart man kan. Jag är inte ute efter att skrämmas, men man vet för lite om effekterna av tillsatserna. Varje tillsats är testad, men bara var för sig. Hur ämnena reagerar ihop vet man för lite om.

Vilka råvaror har du själv som favorit på hösten?

– Svamp förstås, men de börjar ta slut nu, fast jag har torkat en del som är gott att smula ner i olika såser. Äpple använder jag väldigt mycket också, det är väldigt gott att använda i många sallader.