Ekonomisk osäkerhet är något som alltid har präglat jordbruksnäringen och det var indikationer på att spannmålspriserna skulle sjunka till 90 öre per kilo som fick Owe Johansson att bestämma sig för att delvis växla över till ekologiska grönsaker för drygt 20 år sedan.

– Vi var tvungna att hitta på något nytt och vi ville hålla oss inom jordbruket istället för att till exempel starta mekanisk verkstad eller maskinstation som många andra gjorde.

Han ringde Coop i Stockholm och frågade om de var intresserade av ekologisk vitkål. Det var de.

– Vi har levererat vitkål till dem varje år sedan dess, säger Owe Johansson.

Att odla ekologiskt innebär att alla former av kemiska bekämpningsmedel är otillåtna, liksom konstgödning. Ogräsbekämpningen sker istället mekaniskt. Både med maskinhjälp och för hand.

– Uppskattningsvis så kostar det runt 25 000 kronor per hektar att hålla ogräset borta.

När det gäller spannmål finns det två metoder att bekämpa ogräset, enligt Owe Johansson. Antingen sår man med bredare radavstånd och hackar bort ogräset mellan raderna med en särskilt maskin, eller så harvar man med en så kallad ogräsharv.

– Vi harvar först som vanligt och sedan, innan grödan kommit upp, blindharvar vi vilket stör ogräset. Efter det blidharvar vi ytterligare en gång när grödan är uppe cirka åtta centimeter. Lyckas vi bra så får vi en åker som är lika fin som en konventionellt odlad.

En ordinär ogrässpruta är 24 meter bred medan en ogräsharv bara är tolv meter bred, men tiden det tar att behandla en åker är för de båda olika metoderna likvärdig.

– Även om ogrässprutan tar dubbelt så brett så vinner jag tid genom att jag inte behöver åka hem till gården och fylla på ogräsmedel. Jag kan dessutom köra lite fortare än vad man kan göra när man besprutar.

Det verkligt hårda arbetet är att rensa stora ytor för hand. Till det anställer Owe Johansson varje sommar sex personer extra som också är med vid skörden.

Ett av de största problemen med ekologisk odling är att hålla svampangrepp och skadeinsekter borta. I år har det varit stora problem med bladmögel på potatisen. Något som beror på fuktig och varm luft. Bladmöglet kan leda till att blasten vissnar, vilket i sin tur betyder att potatisen slutar växa. I den konventionella odlingen besprutar man blasten mot bladmögel, något som inte är tillåtet vid ekologisk odling. Det medel som står till buds är vanlig såpa.

– Tyvärr är det inte särskilt effektivt, men det kommer nya potatissorter som är mer resistenta mot de här problemen.

Gödsling på ekologiska grödor sker efter samma princip som vid konventionell odling - lagom. Med skillnaden att på de ekologiska grödorna får inte konstgödsel användas, utan enbart gödsel från ekologiskt uppfödda djur eller KRAV-märkt "konstgödning", till exempel Biofer som bland annat består av köttbenmjöl och hönsgödsel. Att grödan gödslas rätt är viktigt på flera sätt.

– Det handlar inte bara om att grödan ska växa bra. För svag gödning gör att ogräset lättare får fäste.

För att en åker ska bli godkänd för ekologisk odling föreligger en karens på två år, enligt KRAV, som Owe Johansson är ansluten till. Under de två åren odlas åkern på ekologiskt vis, men produkten måste säljas som om den vore konventionellt odlad. Det är en av anledningarna till att Owe Johansson har både konventionella och ekologiska odlingar.

– All mark vi äger själva som är lämplig för potatis- och grönsaksodling har vi ekologiska odlingar på, men på mark som vi korttidsarrenderar lönar det sig inte att lägga om. Sedan finns det ju ytterligare en anledning till att vi har konventionella odlingar och det är ju att marknaden efterfrågar det.

Det måste vara 25 meter emellan en konventionellt odlad åker och en ekologiskt odlad åker. Owe Johansson har valt att odla vall på sådana åkrar. Odlingen sker ekologiskt på dessa 25 metrar, men produkten måste säljas som om den vore konventionell. Det kan ju tyckas vara ganska komplicerat att odla ekologisk. Går det verkligen ihop sig?

– Jag har ungefär 20-25 procent bättre avkastning på den ekologiska delen. Dels för att man får högre EU-bidrag och dels för att jag får bättre betalt för de ekologiska grönsakerna.

Andelen ekologisk jordbruksmark har stadigt ökat de senaste åren. Från 2005 till 2010 har den till och med fördubblats, enligt Jordbruksverkets senaste rapport. Men det handlar fortfarande bara om drygt tio procent av den totala odlingsarealen.

Vad tror du hindrar fler jordbrukare från att ställa om till ekologisk odling?

– Jag tror det beror på att det finns många som inte vill engagera sig i att ha folk anställda. Att gå från familjeföretag till att bli företagsledare är ett stort steg för många. Men branschen behöver verkligen fler odlare. Ekologisk odling är en framtidsbransch.